Mink Machine

Hemma hos hajen

Similan sunset

Utanför Ko Payu ligger en granitformation som kallas Hin Pousar. Tre klippor skapar formationen som påminner om en amfiteater och med 40 meter siktdjup känns det som att dyka i ett stort akvarium.

Jag följer efter Tommy ner till trettio meter mot bättre vetande. Därnere räcker inte luften särskilt länge. Vi går ner några extra meter för att undersöka en grotta och upptäcker att en ynklig liten haj gömmer sig därinne. Det är en vitfenad revhaj som kan bli över två meter.

Plötsligt gestikulerar vilt Tommy, pekar snett bakom mig och ger det omisskännliga tecknet för haj. Jag hinner precis vända mig för att se en rejäl bamsing till haj svepa förbi. Mamma hade kommit hem för att titta till lillen… Vi fattar vinken och simmar därifrån. Jag kommer på mig själv med att nynna på soundtracket till Jaws i regulatorn. Vackra men dödligt graciösa djur.

Kommer upp till ytan där färsk nyskivad mango, papaya och vattenmelon väntar. En helt vanlig morgon vid Similanöarna.

Vädergudarna är nyckfulla även i paradiset. Det var lite blåsigt på eftermiddagen när jag hoppade i vattnet, men fortfarande strålande solsken. När jag efter fullbordat dyk närmar mig ytan ser jag att den är något annorlunda jämfört med hur den brukar se ut. Väl uppe smattrar regnet mot masken och det går höga vågor. Gör snabbt tecken till båten för att bli hämtad och är tvungen på grund av de kraftiga vågorna att behålla masken och regulatorn på. Jag dras snabbt upp i gummibåten som kör iväg innan jag ens fått av mig tuberna. Till och med de erfarna sjömännen ser ordentligt ruskade ut av det piskande regnet.

Fem minuter senare kommer jag upp på övre däck, som har täckts med sidopresenningar. Det blåser halv storm som har kommit från ingenstans. Alla tillhörigheter i form av loggböcker, spelkort och cd-skivor som lojt spreds ut under den lugna tiden mellan dyken har nu slängts in i ett skåp för att inte bli förstörda av regnet. Jag ser hur sjömännen hoppar tillbaka ner i gummibåten och åker iväg för att hämta upp två dykare längre bort.

Mörkret faller och så gör även jag. Rullar baklänges ur gummibåten och glider ljudlöst ned mot botten för att göra nattbesök hemma hos fiskarna. Ser färgglada fiskar som sitter dockade bland korallen och sussar sött. De drömmer nog om annat än hoppande får.

[2003]